Mannen som plockade skräp

Av någon anledning så gick jag återigen ensam denna vandring, om jag minns rätt valde jag att börja tidigare än vad de andra ville för jag tänkte ta buss från Villafranca Montes de Orca och ta mig till Burgos för att få en extra dags vila. Burgos var två dagars vandring fram från där vi var nu. S skulle också göra något liknande. I alla fall så var jag ensam och det var inte många alls som promenerade idag denna sträckan.

Mina knän kändes så himla bra att jag fick upp ett tempo, jag gick och gick och trodde jag skulle kunna gå hela vägen till Burgos. När jag kommer till Villafranca känner jag mig så pass bra i knäna att jag väljer att fortsätta till San Juan de Ortega istället. Dit de andra skulle gå. Från Villafranca är det ganska så kraftigt uppför (!).

Jag börjar promenera tillsammans med en man som plockar upp skräp som andra slängt längs vägen. Vi går tillsammans och pratar om skräp ( 😉 ) och att fota. Det går lätt uppför, knappt så jag reflekterar över det (!).

Det är kul att få snacka med någon annan, höra hans spännande tankar kring HUR och VAD man ska fota. Vi hittar några citat målade på grenar längs vägen. Det är varmt och vägen går nerför, inte jättebrant men ändock (!).

Aqui y ahora
Carpe Diem

När det börjar plana ut och vi närmar oss mitt stopp, säger mannen Buen Camino och tar fart, han ville hinna till nästa by innan solen gick ner. Mina knän som hade känts så bra. SKRIKER. Det är knappt att jag kan ta mig till Alberguet, det går så långsamt, det gör så ont. Men jag kommer fram och sätter mig utanför, då det inte har öppnat än. Förbannad på att jag inte tänkte mig för är jag ändå glad att jag tog mig hit, 24 km. jag försöker att inte gräma mig, och att inte deppa ihop. Snart kommer de andra komma hit och jag får umgås med dem igen 🙂 Jag som är introvert och gillar mina egna stunder gillar också att få ha umgänget. 50/50 är bra.

L och G, T och A kommer in till det tomma byn. vi går på mässa på kvällen innan middagen, och bestämmer att vi går tillsammans imorgon. Imorgon går vi mot Burgos, jag hade bokat en hotellnatt där, och skulle ta en vilodag, innan jag började gå igen. det var de andra med på också (jag pustade ut vid det, för hade de velat fortsätta hade jag också gjort det, trots att jag behövde vilan, men jag hade inte velat missa dem).