Fler vänner!

Dag 10 och jag är fortfarande på väg! återigen är jag ensam om att gå upp så tidigt på morgonen, så jag smyger ut från rummet och beger mig ut i morgonens svala luft. L och G hade bott på ett annat Albergue så jag hoppades kunna komma ikapp dem eller de mig under dagen.

Jag var så lycklig. Jag började landa i någon form av trygghet och känsla av att inte ha kontroll kunde vara ganska så skönt. Naturen omkring mig var underbar och dagens vägar skulle visa sig vara utmanande raka 🙂

jag möter även tjejerna S, T och A som inte hade fått rum att sova i Nájera igår. Om jag minns det rätt var det så att jag hörde dem, S skratt hörs och smittar. de kom bakom mig och jag väntade in dem. T hade svårt att gå på grund av skoskav, fruktansvärda skoskav, hon hade även ont av ryggsäcken och i knäna. Det tär på våra kroppar att promenera varje dag….

L och pappa G samt S och A promenerar i förväg och jag går tillsammans med T, vi håller ungefär samma tempo då våra kroppar inte riktigt vill vara med. Det är kul med nytt folk, kul att möta människor, kul att få samtala och dela det vi upplever. Jag och T delar smärtan 🙂 vi delar med oss av tips vi fått från andra pilgrimmare längs vägen, om stavar och packning.

Packning är också något som skiljer sig åt från pilgrimmare till pilgrimmare, jag hade en ryggsäck, där jag bar med mig det minsta möjliga och jag kan säga att jag lämna kvar saker på vissa ställen för jag insåg att de var överflödiga och inget som jag behövde. Andra skickade alltid packningen i förväg och på så sätt kunde de resa med resväskor (!), en tjej vi mötte i början skrattade och svarade ”ja ja ja jag vet, jag har mycket packning med mig” på min P och N’s blickar av förundran att hon orkade bära allt (70/80 liters ryggsäck FULLPACKAD!). Men alla gör sin camino.

Processed with VSCO with f2 preset

jag hade med mig: ett par svarta träningstajts, ett par chock-orangea shorts, två par stödstrumpor, två sporttoppar, ett par mjukare blommiga byxor, två par träningslinnen, en långärmad chock-rosa tröja, samt en lurvig tjocktröja, regnjacka och ett par regnbyxor, mina promenadskor och ett par flipflop.

Jag hade även tagit med mig ett litet enklare liggunderlag och en sovsäck, liggunderlaget lämnade jag ifrån mig, sovsäcken bytte jag ut mot ett sovlakan och lämnade också senare sovsäcken till bättre behövande. Toalettartiklar, inkluderat en miniresehandduk som torkar snabbt, vattenhållare, skrivbok fanns också med.

Jag och T kommer fram till Santo Domingo de la Calzada och tar in på ett kloster som även var ett Albergue. Vi satt där och njöt av solen, stolta att tagit oss fram 21 km denna dagen. 21 km närmare målet (totalt hade vi 566,5km kvar!)